Lycka en vanlig onsdag - ett helt benne pocketböcker
Är helt övertygad om att jag kommer att vara med i nåt TV program, typ extrema samlare där hela huset är fullt av pocketböcker och någon smart psykelog ska försöka utrota mitt pocketboksbegär genom att kasta pocketböcker i huvet på mej eller typ nåt sånt och sen ska mina barn kasta alla mina pocketisar och jag bara gråter och gråter........
Tror ibland att jag ser för mycket skit på TV......
I mitt liv finns det ingen "Arga snickaren" jag har bara "Glada Snickaren" och det är jag glad för
Det gör att altanbygget flyter på med glatt humör och ser just nu ut såhär
Färdigt på ovansidan förutom möbler och sånt (Ernst har inte haft tid att komma) men vad är det som ligger där och ser dött ut !?!?
Här ska det alltså bli en trappa, och det blir inte den lille precis..
Ja man kan väl säga att det är tummen upp för Glada snickarens jobb.....och med denna bild vill jag berätta att jag är lite handikapad efter att ha rivit morötter till dagens middag....fy vad ont det göööör!!!!!!
Igår var vi på bröllop
Så fint, och precis när det var över i kyrkan så kom det en liten skur och det innebär ju bara tur så mer perfekt än så kan det knappast bli
God mat, Hemming och lite spel o dans och sen var klockan plötsligt halvtvå och slut på kalajset
Och idag är det segt, huvudet hänger liksom inte med kroppen riktigt men det är det värt:-)) och så konstaterar jag återigen att jag blev inte gift denna pingstafton heller, men jag ger inte upp, det kommer fler pingstaftnar.....
Om jag ska bli nåt annat än bemanningsenhetschef så ska jag bli
LASTBILSCHAUFFÖR!!!
Jag ska köra en superpimpad lastbil med 25 meter släp och jag ska köra om andra lastbilar i backe och resten av tiden ska jag bara dryga mej.....
den enda bilden på en lastbil från vår roadtrip men jag lovar att vi såg minst 2456 stycken, de fanns överallt, varenda rastplats var knökafull och på vägarna drössla det av stora feta pimpade lastisar
Och alla ni som nu e lite smått förargade för att jag ironiserar över denna så viktiga yrkesgrupp så kan jag bara säga att även jag förstår att de behövs på våra vägar men de hade ju varit bra med två lastbilsfria dagar/år, typ 21-22/5..........
Ja eftersom jag älskar mina döttrar så mycket så var det ju inte så konstigt att jag sa
" jag kan köra dej till Orsa Emma när du ska på intervju på skolan"
Sen tittade jag på kartan och såg att det var 140 mil.....
Men nu har vi varit där och är hemma igen
Resan dit flöt på ganska bra med några fikastopp, efter stoppet på Tyforsgården började bilen låta lite konstigt, det "skrek" i hjulen trots att jag inte vråla på i hundranittio. Nu har jag ju varit med förr och eftersom vi hade kört på en väg som mest var som ett grustag så kopplade jag snabbt att det var helt enkelt sten i hjulet....vad gör man då???
Jo som liten hjälplös kvinna ringer man Volvo Assistans och berättar vad som hänt, de lovar att skicka en bärgare och sen ringer den hjälplösa kvinnan sin kärlek som säger kör lite fram och tillbaka så kanske stenen släpper. Jag lyder och knirk, knorp så släpper stenen. Ringer assistansen och avbokar bärgaren och kör glatt vidare mot Vansbro......och då börjar det igen.......iiiiiiiiiiiiii säger det i högra framhjulet, då vill jag åka hem....men det kan man ju inte när man kört 60 av 69 mil....den hjälplösa kvinnan tänker efter och hittar en bilameckare i Vansbro, kör dit och efter 4,5 minut så har de knackat på hjulet och poff så hade den lilla lilla stenen trillat ut
Fram till Orsa kom vi och till vårt bokade rum på Stadshotellet ........vi gav oss ut på stan...och ja i Orsa bor 5 000 pers och vi såg väl max tjugo av dem, det blev pizza och sallad på Bykrogen, vi var de enda gästerna där precis som på hotellet (det var vad vi trodde men i morse dök det plötsligt upp två till). Hotellet får max en dalahäst men det funka att sova där även om jag var helt övertygad om att både svarta damen och liemannen oxå checkat in.....
Vi vaknade i alla fall och fick en frukost värd en dalahäst och sen begav vi oss till skolan som ligger tio meter från hotellet. Det blev rundtur, powerpointpresentation och intervju av Emma (då fick jag inte vara med....)
Vid tolv var vi klara och ställde kosan mot Mora, vi var ju tvungna att turista lite oxå, Mora är ju bara så fint, ja hela Dalarna är fantastiskt vackert så hade vi inte haft 70 mil framför oss så hade vi turistat lite till....det finns ju dock en möjlighet att det blir fler turer till Mora för intervjun gick bra och Emma var supernöjd
Nio timmar senare landade vi trötta men nöjda efter en fantastisk roadtrip, 138,5 mil Orsa t o r på 40 timmar
Lite bilder kommer här
(och det var absolut inte meningen att fika utan att betala......så i'll be back...)
