I kväll damp jag ner i soffan efter en dag på jobbet med lite frustration över både det ena och andra
En helt vanlig dag med andra ord....
Slog på telefjunken och hamnade i Go kväll eller vad det heter och en intervju med Emma Jangestig som miste sina barn på ett så ofattbart sätt så det finns bara inte...
Och finns det någon jag beundrar så är det hon, hon har ett rakt och ärligt sätt när hon berättar om sitt liv som berör....i vartenda ord
Jag har hennes bok men tror aldrig jag kommer att kunna läsa den, det räcker med det jag redan vet
Dock förstår jag till fullo att hon har skrivit den för att skriva är ett kanonsätt att bearbeta sorg och glädje på
Efter det kom ett inslag i nått nyhetsprogram om nyttan av att ligga och andas på en häst som ett led i att må bättre efter depressioner, långtidssjukskrivningar osv
Tänk om nån hade sagt det till mej, jag hade ju slutat andas direkt.....
Min karriär på hästryggen varade ju inte så länge i mitt unga liv, när hästen trava och Lena trilla av så var det bara att packa ihop och cykla hem och så blev min moder lycklig och fick lite mer pengar över i börsen
Tjingeling, i morgon är det en annandag - en helt vanlig tisdag kanske .....
Åhhh, den boken har jag tänkt jag skulle läsa så många gånger. Jag SKA göra det. En dag.
SvaraRaderaHar läst ett par böcker om tsunamin. Tror den ena hette: När livet stannar.
Så bra. Och så sorglig.
Ofattbart att föreställa sig.
Jag har läst boken........ Den är bra men VÄLDIGT gripande. Tittade med på tv och såg inslaget. Hon är stark.
SvaraRaderaVill inte ligga på en häst....