Tröttefötter

Jag är inte negativ, jag är inte negativ, jag är inte negativ....

Jag är bara så ini attans trött på vintern och snön och regnet och mörkret och tomtar och sparkar och kylor och allt annat vintermög

(Typ för en vecka sen .....)

Jag vill ha vår och sommar och ligga i hammocken och läsa en bok och käka choklad ekologiska nötter och dricka vin vatten och bråka med en vårfräsch Doris och inte en sunkig vintertramserottis som luktar kall....

Hur ska man orka vänta egentligen??

Tur att det finns fler än jag som e trött på det

 

Skickat via Blogsy

En sjuk tramserottis blev en vanlig tramserottis igen

För en vecka sen, förra torsdagen så hade vi en sjuk tramserottis

Hon bara låg i soffan sådär som sjuka tramserottisar gör när de mår dåligt.....

Hon ville inte äta, inte dricka och hon kom inte ens till kylen när vi öppna den och sa "korv" och då är det inga tvivel om att tramserottisen är sjuk...

Matte hade som tur var en semesterdag bara för att jag tyckte det var lite kul men husse fick ta vård av tramserottis och komma hem och följa med till veterinären, det är ju liksom inte den lille tramserottisen att handskas med.....

Vår vanliga veterinär hade ju naturligtvis sovmorgon så vi fick dra iväg till en annan veterinär som var jättebra och snabbt konstaterade att tramserottisen hade tramserottisfeber med fyrtio grader......stackars lilla vovven .......röntgen blev det och titt i halsen och spruta med medicin och pillerpencillin med hem

Skönt ändå att det var nåt och en timme efter sprutan både kissa, bajsa och åt tramserottisen som vanligt och nu förstår man inte hur man kunde längta efter tramserottisbus......

Biverkningar av detta då??

Jo då så att.....

Tramserottisbesök i sängen varenda natt....

 

Skickat via Blogsy

Lille Ville

När jag träffade kärleken 2005 så var lille Ville 14 år, vilket innebär att han idag är 21:-)

Lille Ville gjorde aldrig så mycket väsen av sej, fick han bara mat och internet så var han nöjd

World of Warcraft var hans värld och vi var nog alla lite undrande över hur det skulle bli...en gång i livet när studenten var över och vuxenpoängen skulle behövas samlas in

Och hur blev det då??

Jo då så att....visst e man impad av denna kille som står där i Afghanistan, tänk så fel man kan tro ibland

Kram lille Ville, var rädd om dej, vi saknar dej

 

Skickat via Blogsy

Bära sin egen apa

Nytt år och nya säsongspremiärer!!

Sveriges Mästerkock, Hollywoodfruarna, Lyxfällan och så

FARMEN

Detta fullständigt meningslösa tramseprogram som man bara måste följa. En hög människor som ska leva bondeliv med storbonde, utedass och lite mat. Och så Gutta som kommer på sin gamla traktor och hötter med näven om man inte sköter sej...hujedamej......

Jag håller på hon som står i köket och fixar föda och har alla unga killar som ögongodis, hon gav mej ett nytt uttryck

"Hon får bära sin egen apa"

Helt jäkla underbart!!

Och eftersom jag har bestämt mej för att ingen ska trö på mej 2013 så kommer jag att låta omgivningen bära sina egna apor, jag har nock med min egen!!!

 

Skickat via Blogsy

Sessa för en dag

Nu ska jag berätta historien om varför jag har en bild på mej själv med ett finemangfint prinsessdiadem på min FB

Det var nämligen så att Adrian Christer Griffin fick för sej att han skulle döpas på MIN födelsedag!!!

Lite sådär småkulig som jag är så sa jag att jag tyvärr inte kunde komma och ingen annan i vår familj heller för vi skulle ju fira mej istället. Det var ju naturligtvis bara skoj för vem bryr sej om att fira att man fyller 10+17+24

Allt var lugnt, dopet gick som det skulle, bubblisen pep när han skulle, dvs när huvudet blev lägre än övriga kroppen och vattnet blev duttat i håret, maten räckte men kanske det hade blivit lite tajt om inte sju sjuka sjömän hade lämnat återbud samma dag.......

Nåväl, jag sitter där i godan ro och njuter av att allt bara rullat på och DÅ hör jag NÅGON som ska hålla tal, fint tänkte jag, men det var ju inte till den lille gossen utan det var ett fölsedagskalajstal till mej!!!!

OCH

JAG FICK PAKET!!!!

Ett prinsessdiadem à la Silvia och en pruttkudde!!!!

Prinsessdiademet åkte på direkt, kamerorna blixtrade och jag fick riktig Silviafeeling!!!

Pruttkudden blev inte testad då utan den fick vänta tills vi kom hem

Till sist sjöng alla för mej så det var en kanonkombo med dop/fölsedag och en annan bra sak är att ingen glömmer Adrians dopdag för helt ärligt, hur många kommer ihåg sina barns dopdagar och filosoferar och tänder dopljus????

 

Skickat via Blogsy